söndag 18 januari 2009

Min älskade lille kille...

...har blivit sjuk..
Det är därför jag inte skrivit på några dagar...
Livet känns liksom förjävligt, ursäkta, men det är precis så det känns..
Idag blir det inget om inredning..även om jag har pysslad, målat o sytt och t o m fotat!
Känner liksom inte för att skriva om det ikväll..

Han är ju inte min hund egentligen, utan tillhör en av mina bästa vänner.. Men i hjärtat är han min kärlek, min lille MiggePigge Fjong!

Kortfattat så har han fått en reumatisk ledsjukdom.
Han kommer att gå på cortison i resten av sitt liv.. kommer aldrig att bli frisk, aldrig att kunna träna eller tävla som en frisk hund. Alltid leva med risken att få enorma ledsmärtor när skoven kommer.
Han är bara 8 månader...
Border Collie...byggd för att arbeta med kropp o psyke...
Hur kan livet vara så orättvist...
MIG´s matte, J, har som största intresse att träna och tävla med sina hundar. Hon har tävlat på hög nivå länge och kände nu att det var dags att skaffa en BC. Med tre sjuka pensionärer där hemma, o en 5 årig tävlingshund som redan tävlat i LydnadsVM, så var tanken att hitta en ny hund för framtida träningar o tävlingar. Efter noggrannt urval... fann hon den lille med ett blått o ett brunt öga...

She fell in love...
(Jag har varit hans dagmatte sen han var en liten plutt o det var kärlek vid första ögonkastet för mig oxå)
Här kommer några bilder, av alla dom hundratals jag tagit på honom ..så att ni kan förstå/se vilken liten ängel som kom hem till dem, 8v gammal...





Hans framtid ser inte speciellt ljus ut... cortison är ingen hit att starta livet med...
Matte tänker låta honom leva livet o ha kul så länge han klarar det, utan att för den skull fresta hans lilla kropp för hårt.. Jag har ännu inte namnet på den specifika diagnosen, men vettis sa att utgången är så väldigt olika för olika djur.. han kanske inte har långt kvar eller så kan han leva hyfsat i flera år...
I fredags morse, hörde jag min väckarklocka ringa.. jag tryckte på Snooze, flera ggr... ville inte vakna o kliva upp.. ville inte att det skulle blir verklighet den dagen. J var hos vettisen på morgonen..o hon hade inte ringt mig ännu...tänk om han inte levde längre.. han hade haft närapå 40 graders feber på morgonen o knappt kunnat stå upp men ändå inte ligga ner på grund av smärtan i kroppen... När hon väl ringde o frågade om hon kunde komma in på en fika så höll jag på att bryta ihop... Hon hade MIG med sig in!!! Eller kanske jag ska säga: pälsen..som rörde sig... han bara stod o skakade o lutade sig mot väggen...
Det blev J som bröt ihop o jag fick skjutsade henne hem, tog hand o henne, hundarna o huset tills Husse kom hem. Stannade kvar till lördag kväll o hjälpte till att rensa ut julen o släppa in lite nytt ljus i stugan!
Hon sa; Jag är så glad o tacksam att du finns här för mig nu o att du hjälpte mig hem o hjälper oss med allting här hemma...annars hade jag inte vetat hur jag skulle klarat mig...
Lilla hjärtat mitt: För mig är det en självklarhet att göra så! Bara så att du vet det J!
Helgen blev lugn o vi tog hand om varandra och om djuren..
Min kära vän, jag lider med dig och jag hoppas av hela mitt hjärta att lille Miggen ska bli frisk.. men då får vi nog vänta på ett Mirakel...
Som jag sa till dig J:
Vi tar vårt ansvar när vi skaffar oss ett djur... vi ger djuret det allra bästa vi kan - kärlek, mat, sjukvård, regler, husrum o allt de kan tänkas behöva - men det allra största vi kan ge vårt djur är att ge dem ett värdigt, fint o tryggt slut på tiden här hos oss.
Det vet jag att du gör...älskade vännnen... jag vet oxå vad du har för funderingar om Mig o mig..vi får väl se... just nu är allting osäkert...vi tar lite i taget...vi hoppas o håller tummarna...vi älskar o gör så gott vi kan...



Sista fotot taget dagarna efter nyår.. han har växt... den lille spiggen...*ler* kärt barn har många namn...
Längst ner på min blogg...finns en bild av en liten buse... visst e han söt o levnadsglad...!
Han är min Kärlek...
Lille MIG...
Kramar till er Alla därute...
Glöm inte bort att ta hand om varandra och om Era Djur!!
Många kramar..
Iréne
Ursäkta mig om jag bara babblat omkring idag.. det kan bli så...

4 kommentarer:

Katta sa...

Söt hund, men tråkigt med det som hänt.Trevligt att du ska till S-holm på en tripp.Voodoo dockan köpte jag på en liten butik (vet ej namnet) på St:Eriksgatan mitt emellan Västermalmsgallerian och St:Eriksbron.De finns även på andra ställen har jag sett på www.vodolls.se kolla återförsäljare.Tror min är en kopia den kostade bara 69:- Kul med Indiskabesök med jag skulle aldrig klara av att bo utan Indiska :) Har du varit i källaren på Indiska i gamla stan nån gång? Sköt om dej vännen, kram Katta

thisislitengrarightnow sa...

Men gu' vad sorgligt. Det är så j-a tråkigt när det inte får vara lyckligt och bra med dem man älskar, oavsett om det är djur eller människa.
Ta hand om dig, vännen. Kram.

Viola sa...

Lider med dig...har ju hafr hund i 35 år och har gått igenom avlivningar och sjukdomar, så ledsamt många gånger iom att en hunds liv är väldigt kort, just nu har jag bara kvar min Otto, en herre på 9 år och som är sladdbarnet i huset, alla mina hundar är familjemedlemmar som vi älskar så högt så jag vet vad ni går igenom just nu, jag håller tummarna att cortisonet kommer att funka, stor kram till den lille och dig

le ciel flamand sa...

OOOh what a lovely dog!!! It's almost nine years now that our Smilla looked like this...
Kram, Annelies